Med jämna mellanrum blossar debatten om Kremls ständigt pågående desinformationskampanjer upp. I dessa informationskampanjer deltar också svenskar. Dessa människor återfinns mestadels bland höger- och vänsterextremister. Rapporten “The Kremlin’s Trojan Horses. 3.” redogör för hur dessa försöker agerar i Kremls intressen. Bland svenska ”kremliner” på vänsterkanten intar Tord Björk, Agneta Norberg och Anders Romelsjö särställningar.

Alla tre är är gamla kommunister vilket återspeglas i deras gemensamma hat mot USA, EU och NATO. De hatar USA eftersom landet garanterade vår frihet efter andra världskriget och hindrade Sovjet från att anfalla oss. De hatar NATO av samma anledning. De hatar EU för att det för det första bildades som ett fredsprojekt och för det andra kunde erbjuda medborgarna i medlemsländerna frihet och mycket högre levnadsstandard än medborgarna i Sovjet och de länder som kontrollerades av Sovjet. Med deras bisarra språkbruk brukar EU benämnas imperialistiskt eftersom en rad forna östländer blev medlemmar i EU 2004 på samma villkor som de tidigare medlemsländerna. Att samma östländer tvingades in i COMECON på villkor som dikterades av Sovjet betraktar de som utslag av folkviljorna i de länderna.

Den främsta orsaken till deras hat är Sovjets kollaps. Kollapsen var, enligt dem, inte en konsekvens av ett katastrofalt ekonomiskt system utan resultatet av en kupp eller konspiration av väst med stöd av förrädare som Yeltsin.  Alla tre beundrar därför Putte  som strävar efter att återupprätta Rysslands ”storhet” och gärna skulle återge Sovjet dess forna gränser om det vore möjligt. Längst i sin beundran har kanske Agneta Norberg gått som är medlen i ”Putin fanclub” på Facebook. Att Putte är en högernationalist som driver Ryssland allt närmare den fascistiska avgrunden bryr sig varken Agneta, Anders eller Tord om.

Som om den arabiska våren inte var nog så inträffade 2014 något som verkligen fick deras hat att blomma ut, nämligen Maidan-revolutionen. I deras förvridna föreställningsvärld är det inte möjligt att ett folk gör uppror mot en korrumperad president och vill söka sig västerut mot EU och dess ideal om demokrati och mänskliga rättigheter. Det naturliga för dem är att folket accepterar att bli rånade av en prorysk president och/eller låter sig förslavas av en socialistisk regim. Men det värsta för Björk, Norberg och Romelsjö var att Maidan var en riktig revolution till skillnad från bolsjevikernas statskupp i oktober 1917. Maidan var ett rött skynke som fick dem att alldeles tappa fattningen och på olika sätt engagera sig i Kremls desinformationskampanjer. Liksom Nordiska Motståndsrörelsen så anser Björk, Norberg och Romelsjö att det var en statskupp.

Agneta Norbergs deltagande i desinformationskampanjer förs mest genom att dela diverse foliehattars konspirationsteorier på sin facebooksida. Där förekommer, liksom på Rommels kloaksida, även diverse stollerier om Syrien. Norberg är även medlem eller kanske t.o.m. ordförande i något som kallas ”Sveriges Fredsråd” vilket tycks vara en rest av olika Sovjetstödda fredsorganisationer från det Kalla Krigets dagar. Hon är också medlem i diverse internationella ”fredsorganisationer” vars enda syfte är att protestera mot NATOs och USAs ”omringning av Ryssland”, en uppfattning som inte helt saknar komiska poänger.

Hennes åsikter om Ukraina, Syrien, Ryssland och även det socialistiska paradiset Nordkorea delas av andra som i likhet med henna också tror på chem-trails, att USAs månlandning var en bluff samt att USAs regering var ansvarig för terrorattentatet mot World Trade Center, se nedan exempel på detta.

Vi anar inget om dig. Vi vet.

Ja, man behöver inte spendera någon längre stund för att hitta mer tokerier. Det är ofta god underhållning men hennes stöd till diktatorer och hyllningar till massmördare som Stalin och Mao gör att skrattet fastnar i halsen när kräkreflexerna sätter in.

Så till Tord Björk. Han administrerar åtminstone två sidor på Facebook där han och andra sprider Kremls lögner. Den ena är ”Ukrainabulletinen” och den andra är ”Aktivister för Fred” eller “Aktivister för Ryssland” som gruppen egentligen borde heta eftersom syftet är att sprida Kremls narrativ. ”Ukrainabulletinen” går, som namnet tyder på, ut på att sprida lögner eller negativ information om Ukraina. Syftet med sidan är att ge en negativ bild av den del av Ukraina som inte är ockuperat av Ryssland. Därför överdrivs betydelsen av de högerextrema organisationer som faktiskt finns i Ukraina. Det är ingen som förnekar att de utgör ett allvarligt problem och det finns gott om information om dessa i vad som Björk och andra kallar ”MSM” eller fulmedia. Men det görs heller inget försök av Björk att sätta det i något perspektiv.

Det skulle aldrig falla Björk in att redovisa vilket dåligt stöd högerextrema partier har i opinionen, att anti-semitismen, enligt internationella opinionsmätningar, faktiskt är ett mindre problem i Ukraina än i t.ex. Ryssland eller att beskriva den fasansfulla humanitära situationen i de områden av Donbas som ockuperas av Ryssland och vilket har dokumenterats av FN. Inte heller nämner Björk förtrycket av Krym-tatarer på Krym, att  Mejlis har upplösts eller att förföljelser av alla som sätter sig emot Rysslands illegala annektering av denna del av Ukraina.

På hans andra sida, ”Aktivister för Ryssland”, blandas detta med andra pro-ryska kampanjer som förföljelser av Martin Kragh och andra som har fräckheten att avslöja ryska desinformationskampanjer. Det främsta syftet med denna sida tycks dock vara att på ett vidrigt sätt sprida de ryska lögnerna om tragedin i Odesa den andra maj 2014. Björk har deltagit i diverse möten arrangerade av SKP och en obskyr förening som kallar sig för Donbassföreningen Malmö för att, milt uttryckt, desinformera om vad som egentligen hände i Odessa.

För den som vill veta vad som verkligen hände i Odesa finns en opartisk utredning som gjorts av Europarådet. Men Björk vägrar att använda sig av den rapporten eftersom utredningen kom fram till att oroligheterna började då proukrainska demonstranter anfölls av proryska demonstranter som var beväpnade och besköt den andra sidan med dödligt utfall som följd. Dessutom har utredningen kommit fram till att branden i Fackföreningens hus började inomhus. Det verkar ur Björks synpunkt vara en nackdel att utredningen var objektiv och bedrevs på ett professionellt sätt.

Förutom att Björk deltar flitigt i olika kommentatorsfält för att föra fram Kremls åsikter så deltar han även i den interna sekteristiska debatten hos avgrundsvänstern.  Hans inlägg är ofta omfattande som synes nedan:

Han har även en humoristisk, om än omedvetet sådan, sida som kommer till uttryck i en del av hans olika inlägg. Nedan visas två exempel. Riktigt roligt blir det när Björk, som faktiskt har förstått att det var ryssarna som sköt ner MH17, hävdar att kritiken mot Ryssland både är orättvis och rasistisk. Eller något sådant…[1]

Jag har bara läst det här femtioelva gånger så jag har inte ännu fattat hur civilbefolkningen drabbats av att oskyldiga passagerare på väg från Nederländerna till Malaysia sköts ner utan att någon på marken skadades. Jag har heller inte förstått varför det är orättvist mot civilbefolkningen att rapportera om de mördade passagerarna. Lika lite förstår jag svamlet om hudfärgen. Och när Tord hävdar att Ukrainas luftvärnsväsende (finns det överhuvudtaget något som heter så?) ska dela ansvaret med de ryska trupper som förde missilerna över från Ryssland och sköt ner planet, ja då får jag återigen erkänna att jag inte hänger med.

Det kommer mera…

Jag tror att Tord var lite trött när han skrev det där. Det är vimsigare än vanligt. Efter att ha rabblat upp ett antal patetiska påståenden avslutar han humoristiskt med “Det är huvudfrågan”.

Att det är rasistiskt att kritisera Ryssland och dessutom bruk av dubbla måttstockar, är ett återkommande tema hos Tord. Här är ett till exempel. Inlägget i fråga kommer från Romelsjös kloaksida. Nej, jag länkar inte men om ni söker på “Stödjer “Vänstern” Sveriges och storföretagens imperialistiska politik?” så hittar ni det.

Inlägget handlar om nordiska vänsterpartiers kritik av Rysslands krigsbrott i Ukraina och Syrien. Den tycks vara rasistisk eftersom den inte nämner påstådda massmord  i Mellersta Östern och forna Jugoslavien (troligen avser han inte Srebrenica). Jag trodde i min enfald att rasism definierades på något annat sätt. Där ser man.

 

I resten av inlägget verkar också svenska direktinvesteringar i Baltikum på något mystiskt sätt ha med saken att göra. Dessutom tycks det som om Tord menar att den svenska staten ligger bakom svenska bankers och andra företags direktinvesteringar i Baltikum. Eller om det är Vänsterpartiet. Jag är inte helt säker på att han menar att Vänsterpartiet har tvingat letter att köpa bilar för pengar som lånats i Swedbank men jag kan inte utesluta det. Det verkar också som om Tord menar att det finns ett samband mellan svenska direktinvesteringar i Baltikum och en aggressiv svensk ekonomisk politik i Ukraina och Vänsterpartiets kritik. Hur sambandet ser ut är något oklart för att uttrycka det milt.

Riktigt ordentligt obegripligt blir det här:

Vems anekdoter? Om vad? Vems kompis och vilken politiker? Vad har dessa personer med Vänsterpartiets kritik av den ryska regeringen att göra? Och hur ska “den” kopplas till ekonomisk kritik? Och vad är ”ekonomisk kritik”? Och vad är “den” som ska kopplas till denna kritik? Hjälp! Jag går vidare.

Romelsjö har en egen kloaksida, som går att finna på Internet. Nej jag länkar inte till sådan skit. Syftet med sidan är att bedriva rysk propaganda. Ryssland och dess handlingar försvaras och de som vågar kritiseras ifrågasätts milt uttryckt. Romelsjö deltar även med liv och lust i kampanjen mot Martin Kragh vars forskning visar hur Ryssland utnyttjar aningslösa människor i opinionsbildande befattningar för sitt syfte. När ett antal forskare skrev en debattartikel i SvD till Martin Kraghs försvar och underströk att ett stort antal av deras kollegor inte vågade underteckna eftersom de var rädda för repressalier av proryska troll, så skrev Romelsjö ett antal inlägg i kommentatorsfältet….

På sidan hyllas Putin, Assad och Xi Jinping eftersom de anses vara bålverk i kampen mot “USA-imperialismen”. Döda diktatorer och massmördare som Lenin, Stalin, Mao, Pol-Pot och olika medlemmar av monarkin i den odemokratiska folkmonarkin Nordkorea beröms också för sin stora vishet och kloka politik som inte alls ledde till svält. Visserligen begicks “misstag” av Stalin men i det stora hela var han en trevlig snubbe och Sovjet och Kina under Mao var fantastiska länder.

Det mest utmärkande med Romelsjö är hans envishet och hans frenetiska faktaförnekande. Ett otal programledare, journalister, politiker och opinionsbildare har fått ta emot långa osammanhängande mäjl från Romelsjö. Inte bara ett. När han får svar så skriver han tillbaka utan att bry sig om att han bevisats med att ha fel. Det är svårt att veta om han faktiskt vet att han har fel men inte vill erkänna det av ideologiska skäl eller helt enkelt är funtad så att han inte kan ta till sig information som motsäger hans åsikter.

Här är ett exempel som tydligt visar hur han förnekar fakta då dessa motsäger hans världsuppfattning. Exemplet gäller Kinas utveckling under och efter Maos död. Två återkommande påståenden som Romelsjö för fram om Kinas ekonomiska utveckling är att tillväxten under Mao under en stor del av Maos tid var lika bra som efter Mao samt att det inte med säkerhet går att veta om Kina haft högre eller lägre BNP med en fortsättning av Maos politik:[2]

“enligt uppgifter som jag sett”. Undrar var han har sett de uppgifterna….

Hur det egentligen stod till med den ekonomiska utvecklingen i Kina under och efter Mao går att kontrollera genom statistik från t.ex. Världsbanken eller ”The Penn World Table”. Uppgifter från den båda källorna används nedan.

Det finns olika sätt att jämföra perioden under Mao med perioden efter Mao. Nedan görs en jämförelse av BNP per capita för samma antal år. Uppgifterna för BNP per capita börjar 1952 i Penn World Table. Maos period antas ha pågått t.o.m. två år efter hans död till 1978 vilket är det år som ekonomiska reformer inleddes. Det ger sammanlagt 27 år. Om samma antal år används för perioden efter Mao så omfattar jämförelsen perioden 1979–2005.

Som synes i figuren nedan var den årliga genomsnittliga tillväxten i BNP per capita efter Mao tre gånger så hög som under Mao.

Särskilt låg var tillväxten under de katastrofala åren för ”Den stora svälten” och Kulturrevolutionen. Då uppgick den till -6.8 respektive 1,0 procent.

Genomsnittlig årlig procentuell tillväxt

Source: Penn World Table, http://www.ggdc.net/pwt

Varför jag har döpt om ”Det stora språnget” till ”Den stora svälten” framgår av figuren nedan där befolkningsutvecklingen under den perioden visas.

Source: Penn World Table, http://www.ggdc.net/pwt

Mao lyckades orsaka en befolkningsminskning genom att göra en fattig befolkning så fattig att stora delar av den till och med svalt ihjäl.[3] Den delen av historien tiger Romelsjö om. Efter Mao har naturligtvis fattigdomen minskat. Världsbankens uppgifter för fattigdom i Kina börjar tyvärr inte förrän 1990 då fattigdomen, trots att reformperioden som började strax efter Maos död (ca 1978) fortfarande var väldigt hög. Den har sedan dess fortsatt minska och nu är det inte längre nödvändigt att tillhöra det kommunistpartiet elit för att undkomma fattigdomen.

Fattigdom i Kina. Andel av befolkningen i fattigdom enligt olika mått 1990 och 2015. (%).

Source: World Bank, https://databank.worldbank.org/data/source/world-development-indicators#

Slutsats är alltså att utvecklingen efter Mao har varit betydligt bättre efter Mao än under Mao vilket till och med min döda mormor hade kunnat räkna ut med hjälp av offentligt tillgängliga uppgifter. Inte nästan lika dålig som Romelsjö hävdar att har sett uppgifter på. När Romelsjö påstår att ingen vet hur utvecklingen hade blivit om Maos politik fortsatt tillämpas så drar åtminstone jag en lättnadens suck över att människan inte är läkare. Tanken på den skada han kunnat göra genom att vägra operera eller ge mediciner till patienter är mer än förskräckande.

 

[1] Skärmdumpen har gjorts från den ökande norske kommunisten Pål Steigans facebook-sida.

[2] Nej. Jag länkar inte till någon av de sidor där dessa påståenden görs. Den som söker på ”kulturrevolutionen” på hans kloaksida kan själv hitta påståendena.

[3] Som bekant är det bara kommunistregimer som lyckats orsaka svält då länderna i fråga inte varit inblandade i krig eller drabbats av naturkatastrofer.