Ryska lögner blir inte mer sanna för att de upprepas av svenska kolportörer. Riktigt tokigt, snudd på komiskt, blir det när Jan Fredriksson (JF) påstår att Reagan skulle ha lovat Gorbatjov att inte införliva forna Öststatsländer i NATO. Det var Bush och inte Reagan som var USAs president när Sovjetunionen äntligen kollapsade. Men det viktiga är att ingen amerikansk president vare sig kan eller har kunnat ge ett sådant löfte. Demokratiskt valda regeringar i olika länder ansöker om medlemskap. Medlemskapet avgörs genom demokratiska processer, inte genom diskussioner med diktatorer. Det finns alltså inget avtal mellan USA och Ryssland om vilka som får vara medlemmar i NATO.

Däremot slöts en överenskommelse i Budapest 1994 där bl.a. USA och Ryssland förband sig att respektera Ukrainas territoriella integritet i samband med att Ukraina avvecklade sina kärnvapen. Som bekant respekterar inte Putin denna överenskommelse och inte heller Helsingforsavtalet 1975.

Eftersom det inte finns några NATO-baser i Östeuropa har Ryssland inte anledning att känna någon oro. Det finns däremot anledning för oss som bor i fria demokratiska länder att känna oro inför det ökade ryska kärnvapenskramlet med hot om att placera kärnvapen i Kaliningrad vilket står i strid med överenskommelsen med NATO från 1997 om att inte flytta kärnvapeninstallationer.

Att Putin skulle ha rätt att dra en röd linje vid Ukraina är ett absurt påstående eftersom Ryssland inte har rätt att bestämma över andra länder. Men det är naturligtvis här skon klämmer. Det har JF rätt i. Ukrainas demokratiskt valde president och parlament har valt att söka sig mot Västeuropa eftersom befolkningen delar våra värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Detta kan Putin inte acceptera och han räds att dessa värderingar sprids till Ryssland. Därför valde han att ockupera Krim och östra Ukraina.

Mats Marcusson