Ekis Ekman om Agneta Norberg, yttrandefrihet och Världsbankens rekommendationer avseende expropriation.

I en, till och med för henne, ovanligt verklighetsfrämmande artikel så hävdar Ekis Ekman att SvD hotar yttrandefriheten när tidningen inte tar in Stina Oscarssons intervju av den kända kremlinen och foliehatten Agneta Norberg. Ekmans uppfattning om yttrandefrihet tycks innebära att tidningar och media som ännu inte är nationaliserade har fräckheten att själva välja sitt material.

SvD har låtit Stina Oscarsson intervjua en rad personer med provokativa åsikter. Intervjun med Agneta Norberg ströks eftersom SvD inte ansåg att den höll måttet vilket framgår av SvDs Idé- och debattredaktör Elsa Westerstads tweet nedan:

Elsa Westerstad om varför Norbergintervjun inte kom in

Agneta Norbergs roll som Kremls språkrör har belysts av bl.a. Patrik Oksanen i hela Hälsingland:   Som replik på det skrev Norberg på den ryssvänliga hemsidan Newsvoice bl.a. det här:

”Vi som är gamla nog minns det ohyggliga kriget i Korea som resulterade i att landet delades. Dess södra del styrs av USA:s marionettregimer den ena brutalare än den andra. USA ockuperar idag Sydkorea med 106 militära installationer och har idag färdigställt en militärbas på den lilla ön Jeju, söder om Sydkorea.”

Jodå, hon menar att USA ockuperar Sydkorea som styrs av en brutal regim. Att Sydkorea sedan länge är demokratiskt och att dess medborgare åtnjuter fullständiga mänskliga fri- och rättigheter låtsas människan inte om. Nordkorea tycks vara ett föregångsland eftersom det styrs av en kommunist. Att Norberg också anser att USA låg bakom 9/11 och att den amerikanska månlandningen var en bluff visade jag här.

Denna människa beskriver Ekis som en fredsaktivist som mottagit flera priser med insikt i vapenindustrin. Att Norberg enbart demonstrerar mot NATO eller USA, att priserna utdelats av vänner inom den ryssvänliga ”fredsrörelsen” samt att hennes insikt i vapenindustri begränsas till litteratur som ensidigt kritiserar USA, struntar Ekis Ekman i.

Ekis Ekman har tidigare anklagat media för att ge en skev bild av utvecklingen i Venezuela och bedriva krigsjournalistik. Hennes egna reportage, som finns i Aftonbladet Kultur (var annars), framhåller naturligtvis omvärldens sanktioner mot Maduroregimen som den avgörande faktorn bakom landets katastrofala utveckling. För en mer saklig bild se mitt inlägg här.

Ekis Ekman har även tidigare kommit med alternativa versioner av verkligheten. I Metro tycks hon påstå att Internet är fritt på Kuba. Men enligt organisationen Freedom House som årligen undersöker tillgängligheten till Internet i olika länder, så är Kuba alltså inte fritt i detta avseende heller.

Det är långt ifrån det enda exemplet på vilken oortodox verklighetsuppfattning Ekis Ekman har. I en annan artikel i Metro hävdar Ekis Ekman att Världsbanken i en rapport förespråkar expropriation av land i Sydafrika:

ekis om expropriering

Jag bortser från hennes något märklig definition av demokrati.

Nu har jag bara läst rapporten 5 gånger så jag kan ju ha fel men såvitt jag kan läsa så anser Världsbanken tvärtemot att expropriation motverkar investeringar och tillväxt. Jag har hittat åtta ställen i rapporten där expropriation nämns. De finns nedan.

1.       Krav på expropriation ger anledning till oro om urholkade äganderätter.  Väl definierade och skyddade äganderätter är nödvändiga för ekonomisk tillväxt.  

ekis om expropriering_2

2.       Rädsla för expropriation dämpar investeringsviljan.

ekis om expropriering_3

3.       Planer på expropriation urholkar värdet på tillgångarna.

ekis om expropriering_4

4.       Hot om expropriation skapar osäkerhet om framtida inkomster och välstånd.

ekis om expropriering_5

5.       Kraven på expropriation leder till sänkt investeringsvilja hos jordbruksföretagen.

ekis om expropriering_6

6.       Expropriation motverkar direktinvesteringar från utlandet.  

ekis om expropriering_7

7.       Risk för att expropriation kan urholka bankers tillgångar och medverka till finansiell instabilitet.

ekis om expropriering_8

8.       Här kommer den sista. Som synes så rekommenderar Världsbankens medarbetare beslutsfattarna att låta representanter från den privata sektorn deltaga i ex-ante utvärderingar av politiska åtgärder inklusive expropriation.

ekis om expropriering_9

Som jag nämnde ovan så har jag bara läst rapporten fem gånger så jag kan ju ha missat att Världsbanken faktiskt förespråkade expropriation som Ekis Ekman hävdar i sin kolumn i Metro. Jag vore tacksam om någon läsare kunde visa mig att jag har fel om Världsbankens rapport och därmed om hennes påstående om den. Om inte så står min uppfattning om hennes oortodoxa verklighetsuppfattning fast.

Fanatiska faktaförnekare

Med jämna mellanrum blossar debatten om Kremls ständigt pågående desinformationskampanjer upp. I dessa informationskampanjer deltar också svenskar. Dessa människor återfinns mestadels bland höger- och vänsterextremister. Rapporten “The Kremlin’s Trojan Horses. 3. redogör för hur dessa försöker agerar i Kremls intressen. Bland svenska ”kremliner” på vänsterkanten intar Tord Björk, Agneta Norberg och Anders Romelsjö särställningar.

Alla tre är är gamla kommunister vilket återspeglas i deras gemensamma hat mot USA, EU och NATO. De hatar USA eftersom landet garanterade vår frihet efter andra världskriget och hindrade Sovjet från att anfalla oss. De hatar NATO av samma anledning. De hatar EU för att det för det första bildades som ett fredsprojekt och för det andra kunde erbjuda medborgarna i medlemsländerna frihet och mycket högre levnadsstandard än medborgarna i Sovjet och de länder som kontrollerades av Sovjet. Med deras bisarra språkbruk brukar EU benämnas imperialistiskt eftersom en rad forna östländer blev medlemmar i EU 2004 på samma villkor som de tidigare medlemsländerna. Att samma östländer tvingades in i COMECON på villkor som dikterades av Sovjet betraktar de som utslag av folkviljorna i de länderna.

Den främsta orsaken till deras hat är Sovjets kollaps. Kollapsen var, enligt dem, inte en konsekvens av ett katastrofalt ekonomiskt system utan resultatet av en kupp eller konspiration av väst med stöd av förrädare som Yeltsin.  Alla tre beundrar därför Putte  som strävar efter att återupprätta Rysslands ”storhet” och gärna skulle återge Sovjet dess forna gränser om det vore möjligt. Längst i sin beundran har kanske Agneta Norberg gått som är medlen i ”Putin fanclub” på Facebook. Att Putte är en högernationalist som driver Ryssland allt närmare den fascistiska avgrunden bryr sig varken Agneta, Anders eller Tord om.

Som om den arabiska våren inte var nog så inträffade 2014 något som verkligen fick deras hat att blomma ut, nämligen Maidan-revolutionen. I deras förvridna föreställningsvärld är det inte möjligt att ett folk gör uppror mot en korrumperad president och vill söka sig västerut mot EU och dess ideal om demokrati och mänskliga rättigheter. Det naturliga för dem är att folket accepterar att bli rånade av en prorysk president och/eller låter sig förslavas av en socialistisk regim. Men det värsta för Björk, Norberg och Romelsjö var att Maidan var en riktig revolution till skillnad från bolsjevikernas statskupp i oktober 1917. Maidan var ett rött skynke som fick dem att alldeles tappa fattningen och på olika sätt engagera sig i Kremls desinformationskampanjer. Liksom Nordiska Motståndsrörelsen så anser Björk, Norberg och Romelsjö att det var en statskupp.

Agneta Norbergs deltagande i desinformationskampanjer förs mest genom att dela diverse foliehattars konspirationsteorier på sin facebooksida. Där förekommer, liksom på Rommels kloaksida, även diverse stollerier om Syrien. Norberg är även medlem eller kanske t.o.m. ordförande i något som kallas ”Sveriges Fredsråd” vilket tycks vara en rest av olika Sovjetstödda fredsorganisationer från det Kalla Krigets dagar. Hon är också medlem i diverse internationella ”fredsorganisationer” vars enda syfte är att protestera mot NATOs och USAs ”omringning av Ryssland”, en uppfattning som inte helt saknar komiska poänger.

Hennes åsikter om Ukraina, Syrien, Ryssland och även det socialistiska paradiset Nordkorea delas av andra som i likhet med henna också tror på chem-trails, att USAs månlandning var en bluff samt att USAs regering var ansvarig för terrorattentatet mot World Trade Center, se nedan exempel på detta.

agnetanorbergommc3a5nen_li.jpg

Vi anar inget om dig. Vi vet.

agnetanorbergom911.png

Ja, man behöver inte spendera någon längre stund för att hitta mer tokerier. Det är ofta god underhållning men hennes stöd till diktatorer och hyllningar till massmördare som Stalin och Mao gör att skrattet fastnar i halsen när kräkreflexerna sätter in.

Så till Tord Björk. Han administrerar åtminstone två sidor på Facebook där han och andra sprider Kremls lögner. Den ena är ”Ukrainabulletinen” och den andra är ”Aktivister för Fred” eller “Aktivister för Ryssland” som gruppen egentligen borde heta eftersom syftet är att sprida Kremls narrativ. ”Ukrainabulletinen” går, som namnet tyder på, ut på att sprida lögner eller negativ information om Ukraina. Syftet med sidan är att ge en negativ bild av den del av Ukraina som inte är ockuperat av Ryssland. Därför överdrivs betydelsen av de högerextrema organisationer som faktiskt finns i Ukraina. Det är ingen som förnekar att de utgör ett allvarligt problem och det finns gott om information om dessa i vad som Björk och andra kallar ”MSM” eller fulmedia. Men det görs heller inget försök av Björk att sätta det i något perspektiv.

Det skulle aldrig falla Björk in att redovisa vilket dåligt stöd högerextrema partier har i opinionen, att anti-semitismen, enligt internationella opinionsmätningar, faktiskt är ett mindre problem i Ukraina än i t.ex. Ryssland eller att beskriva den fasansfulla humanitära situationen i de områden av Donbas som ockuperas av Ryssland och vilket har dokumenterats av FN. Inte heller nämner Björk förtrycket av Krym-tatarer på Krym, att  Mejlis har upplösts eller att förföljelser av alla som sätter sig emot Rysslands illegala annektering av denna del av Ukraina.

På hans andra sida, ”Aktivister för Ryssland”, blandas detta med andra pro-ryska kampanjer som förföljelser av Martin Kragh och andra som har fräckheten att avslöja ryska desinformationskampanjer. Det främsta syftet med denna sida tycks dock vara att på ett vidrigt sätt sprida de ryska lögnerna om tragedin i Odesa den andra maj 2014. Björk har deltagit i diverse möten arrangerade av SKP och en obskyr förening som kallar sig för Donbassföreningen Malmö för att, milt uttryckt, desinformera om vad som egentligen hände i Odessa.

För den som vill veta vad som verkligen hände i Odesa finns en opartisk utredning som gjorts av Europarådet. Men Björk vägrar att använda sig av den rapporten eftersom utredningen kom fram till att oroligheterna började då proukrainska demonstranter anfölls av proryska demonstranter som var beväpnade och besköt den andra sidan med dödligt utfall som följd. Dessutom har utredningen kommit fram till att branden i Fackföreningens hus började inomhus. Det verkar ur Björks synpunkt vara en nackdel att utredningen var objektiv och bedrevs på ett professionellt sätt.

Förutom att Björk deltar flitigt i olika kommentatorsfält för att föra fram Kremls åsikter så deltar han även i den interna sekteristiska debatten hos avgrundsvänstern.  Hans inlägg är ofta omfattande som synes nedan:

24sidoravTordBjörk_LI

Han har även en humoristisk, om än omedvetet sådan, sida som kommer till uttryck i en del av hans olika inlägg. Nedan visas två exempel. Riktigt roligt blir det när Björk, som faktiskt har förstått att det var ryssarna som sköt ner MH17, hävdar att kritiken mot Ryssland både är orättvis och rasistisk. Eller något sådant…[1]

björk1

Jag har bara läst det här femtioelva gånger så jag har inte ännu fattat hur civilbefolkningen drabbats av att oskyldiga passagerare på väg från Nederländerna till Malaysia sköts ner utan att någon på marken skadades. Jag har heller inte förstått varför det är orättvist mot civilbefolkningen att rapportera om de mördade passagerarna. Lika lite förstår jag svamlet om hudfärgen. Och när Tord hävdar att Ukrainas luftvärnsväsende (finns det överhuvudtaget något som heter så?) ska dela ansvaret med de ryska trupper som förde missilerna över från Ryssland och sköt ner planet, ja då får jag återigen erkänna att jag inte hänger med.

Det kommer mera…

björk2

Jag tror att Tord var lite trött när han skrev det där. Det är vimsigare än vanligt. Efter att ha rabblat upp ett antal patetiska påståenden avslutar han humoristiskt med “Det är huvudfrågan”.

Att det är rasistiskt att kritisera Ryssland och dessutom bruk av dubbla måttstockar, är ett återkommande tema hos Tord. Här är ett till exempel. Inlägget i fråga kommer från Romelsjös kloaksida. Nej, jag länkar inte men om ni söker på “Stödjer “Vänstern” Sveriges och storföretagens imperialistiska politik?” så hittar ni det.

Inlägget handlar om nordiska vänsterpartiers kritik av Rysslands krigsbrott i Ukraina och Syrien. Den tycks vara rasistisk eftersom den inte nämner påstådda massmord  i Mellersta Östern och forna Jugoslavien (troligen avser han inte Srebrenica). Jag trodde i min enfald att rasism definierades på något annat sätt. Där ser man.

 

Björk om vänsterpartiet

I resten av inlägget verkar också svenska direktinvesteringar i Baltikum på något mystiskt sätt ha med saken att göra. Dessutom tycks det som om Tord menar att den svenska staten ligger bakom svenska bankers och andra företags direktinvesteringar i Baltikum. Eller om det är Vänsterpartiet. Jag är inte helt säker på att han menar att Vänsterpartiet har tvingat letter att köpa bilar för pengar som lånats i Swedbank men jag kan inte utesluta det. Det verkar också som om Tord menar att det finns ett samband mellan svenska direktinvesteringar i Baltikum och en aggressiv svensk ekonomisk politik i Ukraina och Vänsterpartiets kritik. Hur sambandet ser ut är något oklart för att uttrycka det milt.

Riktigt ordentligt obegripligt blir det här:

Björk om vänsterpartiet_2Vems anekdoter? Om vad? Vems kompis och vilken politiker? Vad har dessa personer med Vänsterpartiets kritik av den ryska regeringen att göra? Och hur ska “den” kopplas till ekonomisk kritik? Och vad är ”ekonomisk kritik”? Och vad är “den” som ska kopplas till denna kritik? Hjälp! Jag går vidare.

Romelsjö har en egen kloaksida, som går att finna på Internet. Nej jag länkar inte till sådan skit. Syftet med sidan är att bedriva rysk propaganda. Ryssland och dess handlingar försvaras och de som vågar kritiseras ifrågasätts milt uttryckt. Romelsjö deltar även med liv och lust i kampanjen mot Martin Kragh vars forskning visar hur Ryssland utnyttjar aningslösa människor i opinionsbildande befattningar för sitt syfte. När ett antal forskare skrev en debattartikel i SvD till Martin Kraghs försvar och underströk att ett stort antal av deras kollegor inte vågade underteckna eftersom de var rädda för repressalier av proryska troll, så skrev Romelsjö ett antal inlägg i kommentatorsfältet….

På sidan hyllas Putin, Assad och Xi Jinping eftersom de anses vara bålverk i kampen mot “USA-imperialismen”. Döda diktatorer och massmördare som Lenin, Stalin, Mao, Pol-Pot och olika medlemmar av monarkin i den odemokratiska folkmonarkin Nordkorea beröms också för sin stora vishet och kloka politik som inte alls ledde till svält. Visserligen begicks “misstag” av Stalin men i det stora hela var han en trevlig snubbe och Sovjet och Kina under Mao var fantastiska länder.

Det mest utmärkande med Romelsjö är hans envishet och hans frenetiska faktaförnekande. Ett otal programledare, journalister, politiker och opinionsbildare har fått ta emot långa osammanhängande mäjl från Romelsjö. Inte bara ett. När han får svar så skriver han tillbaka utan att bry sig om att han bevisats med att ha fel. Det är svårt att veta om han faktiskt vet att han har fel men inte vill erkänna det av ideologiska skäl eller helt enkelt är funtad så att han inte kan ta till sig information som motsäger hans åsikter.

Här är ett exempel som tydligt visar hur han förnekar fakta då dessa motsäger hans världsuppfattning. Exemplet gäller Kinas utveckling under och efter Maos död. Två återkommande påståenden som Romelsjö för fram om Kinas ekonomiska utveckling är att tillväxten under Mao under en stor del av Maos tid var lika bra som efter Mao samt att det inte med säkerhet går att veta om Kina haft högre eller lägre BNP med en fortsättning av Maos politik:[2]

Mao o Dr Rommel
Mao o Dr Rommel_2

“enligt uppgifter som jag sett”. Undrar var han har sett de uppgifterna….

Hur det egentligen stod till med den ekonomiska utvecklingen i Kina under och efter Mao går att kontrollera genom statistik från t.ex. Världsbanken eller ”The Penn World Table”. Uppgifter från den båda källorna används nedan.

Det finns olika sätt att jämföra perioden under Mao med perioden efter Mao. Nedan görs en jämförelse av BNP per capita för samma antal år. Uppgifterna för BNP per capita börjar 1952 i Penn World Table. Maos period antas ha pågått t.o.m. två år efter hans död till 1978 vilket är det år som ekonomiska reformer inleddes. Det ger sammanlagt 27 år. Om samma antal år används för perioden efter Mao så omfattar jämförelsen perioden 1979–2005.

Som synes i figuren nedan var den årliga genomsnittliga tillväxten i BNP per capita efter Mao tre gånger så hög som under Mao.

bnp-per-capita.png

Särskilt låg var tillväxten under de katastrofala åren för ”Den stora svälten” och Kulturrevolutionen. Då uppgick den till -6.8 respektive 1,0 procent.

Genomsnittlig årlig procentuell tillväxtårlig procentuell utveckling

Source: Penn World Table, http://www.ggdc.net/pwt

Varför jag har döpt om ”Det stora språnget” till ”Den stora svälten” framgår av figuren nedan där befolkningsutvecklingen under den perioden visas.

befolkning

Source: Penn World Table, http://www.ggdc.net/pwt

Mao lyckades orsaka en befolkningsminskning genom att göra en fattig befolkning så fattig att stora delar av den till och med svalt ihjäl.[3] Den delen av historien tiger Romelsjö om. Efter Mao har naturligtvis fattigdomen minskat. Världsbankens uppgifter för fattigdom i Kina börjar tyvärr inte förrän 1990 då fattigdomen, trots att reformperioden som började strax efter Maos död (ca 1978) fortfarande var väldigt hög. Den har sedan dess fortsatt minska och nu är det inte längre nödvändigt att tillhöra det kommunistpartiet elit för att undkomma fattigdomen.

Fattigdom i Kina. Andel av befolkningen i fattigdom enligt olika mått 1990 och 2015. (%).

fattigdom

Source: World Bank, https://databank.worldbank.org/data/source/world-development-indicators#

Slutsats är alltså att utvecklingen efter Mao har varit betydligt bättre efter Mao än under Mao vilket till och med min döda mormor hade kunnat räkna ut med hjälp av offentligt tillgängliga uppgifter. Inte nästan lika dålig som Romelsjö hävdar att har sett uppgifter på. När Romelsjö påstår att ingen vet hur utvecklingen hade blivit om Maos politik fortsatt tillämpas så drar åtminstone jag en lättnadens suck över att människan inte är läkare. Tanken på den skada han kunnat göra genom att vägra operera eller ge mediciner till patienter är mer än förskräckande.

 

[1] Skärmdumpen har gjorts från den ökande norske kommunisten Pål Steigans facebook-sida.

[2] Nej. Jag länkar inte till någon av de sidor där dessa påståenden görs. Den som söker på ”kulturrevolutionen” på hans kloaksida kan själv hitta påståendena.

[3] Som bekant är det bara kommunistregimer som lyckats orsaka svält då länderna i fråga inte varit inblandade i krig eller drabbats av naturkatastrofer.

Hur socialistisk politik har förstört Venezuela.

Enligt avgrundsvänstern är det alltid någon annans fel när socialistiska experiment går åt helvete….

För ett tag sedan meddelade Kajsa Ekis Ekman att hon skulle åka till Venezuela för att rapportera om utvecklingen där. Det som skrevs i ”mainstream media, fulmedia eller gammalmedia” vilket foliehattar brukar benämna media med seriös journalistik, betecknade Kajsa som ”krigspropaganda”. Två artiklar av Ekman om Venezuela har nu publicerats av Aftonbladet Kultur. Aftonbladet Kultur presenterar ju gärna själva alternativa sidor av verkligheten och har även visat sig vara mottagliga för rysk desinformation vilket dokumenterats av bl.a. den framstående forskaren Martin Kragh.

I Ekmans artiklar framgår att det är alla andras fel, utom Maduros, att det går åt helvete i Venezuela. Eller åtminstone USA:s fel som infört sanktioner mot Venezuela. Varför sanktionerna infördes och hur de orsakat Venezuelas ekonomiska kris framgår inte. Anledningen till det kanske kan sökas i att sanktionerna infördes på grund av Maduros vägran att acceptera en valförlust, manipulation av grundlagen, fängslandet och förföljande av oppositionella. Rapportering om brist på mat och en humanitär kris är också propaganda enligt Ekman och andra i de svenska och internationella delarna av avgrundsvänstern. Att en socialistisk regim skulle kunna förfölja och förtrycka sitt eget folk är ju gammal borgerlig propaganda som bara dammats av och därmed kan Amnesty Internationals rapporter om hur regimen mördar demonstranter också avfärdas.

I vilket fall är det inget som Ekman eller andra ”journalister” från vänsterkanten tar upp i sina ”reportage”.  Är det fler än jag som kommer att tänka på hur Jan Myrdal leddes vid handen genom ”Kampuchea” av Röda Khmererna utan att ha sett några tecken på övergrepp av regimen?

Enligt avgrundsvänstern så är Venezuelas kris delvis orsakad av oljeprisets nedgång men förvärrad av USAs sanktioner och sabotage från det privata näringslivet.

…men recesssionen inleddes 2012 och berodde inte på fallande oljepriser…

Venezuela som varit ett av Latinamerikas rikaste länder har befunnit sig i fritt fall i många år under Chavez och framförallt Maduro. Landet har befunnit sig i recession sedan 2012, d.v.s. före det att oljepriserna började falla. Det är inte helt enkelt att ta fram information om utvecklingen sedan 2014 eftersom Venezuelas regering som tidigare inte drog sig för att försena eller manipulera ekonomisk statistik, nu helt har slutat med publiceringen. Hemsidan för Venezuelas officiella statistikbyrå blockeras av mitt virusprogram som anger den som en ”känd skadlig websida”. IMF publicerar dock data för 2015 och 2016. Chavez tillträdde 1999. Oljepriset och förändringen av real BNP i Venezuela fram till 2016 framgår nedan:

Figur 1. Oljepriser (vänster axel) och årlig procentuell förändring av Venezuelans reala BNP (höger axel).

figur-1-till-inlc3a4gget-1.png

Som synes började nedgången i tillväxten långt före nedgången i oljepriset.

…då andra oljeberorende länder inte har råkat lika illa ut…

Det är även uppenbart att den mycket kraftiga nedgången i BNP inte kan skyllas på fallet i oljepriset då andra oljeberoende länder inte råkat ut för samma sak, jmf Figur 2.

Figur 2. Årlig procentuell förändring av real BNP i oljeberoende länder (%).

Figur 2 till inlägget

Source: International Monetary Fund (IMF) https://www.imf.org/external/datamapper/NGDP_RPCH@WEO/RUS/NGA/AGO/SAU/KWT/VEN

….men tyvärr går det inte att skylla på USA:s sanktioner heller…

Det går alltså inte att skylla den katastrofala utvecklingen av ekonomin på fallande oljepriser då andra oljeberoende länder klarat sig mycket bättre. Ett annat vanligt påstående som upprepas av Ekman och andra på vänsterkanten i t.ex. Vänsterpartiet Skåne, är att det är USAs ”ekonomiska krigföring” som ligger bakom den dåliga ekonomiska utvecklingen. Som framgår av figur 1 ovan så inleddes djupdykningen efter 2012. Och USA införde inte ekonomiska sanktioner mot staten Venezuela förrän 2017.

…utan krisen är hemmagjord. Exproprieringar, nationaliseringar, pris- och valutakontroller, omfattande regleringar och användandet av det statliga oljebolaget för politiska syften har försatt landet i kaos.

Det är alltså varken fallet i oljepriser eller amerikanska sanktioner som orsakat den katastrofala ekonomiska utvecklingen. Det är den socialistiska politiken. Vad har den då bestått i? En rad framstående ekonomer på Harvard University, bl.a. den kände Venezuelanske ekonomen Ricardo Hausmann har analyserat utvecklingen i landet.[1] I bl.a. den här rapporten analyseras effekterna av den ekonomiska politiken på den ekonomiska utvecklingen från ett mikroekonomiskt perspektiv. En av slutsatserna lyder:

“The dreadful economic performance of the country is the consequence of an economic model based on all-mighty State, which gradually took over different areas of the economy, eliminating incentives to private initiative, efficiency, productivity and investment.”

Redan 1999 lanserade Chavez en ”ny ekonomisk modell”. Privat ägande gavs inget större utrymme i utvecklingsplanen 2001-2007. Och de kommande åren togs ytterligare steg mot att bygga ett socialistiskt samhälle, ”2000-talets socialism” enligt vilket statligt ägande, och en ”social ekonomi” skulle dominera de ekonomiska aktiviteterna i vilka ”kapitalistiska privata företag” var mindre relevanta. Privata äganderätter urholkades kraftigt då syftet var att staten skulle ta över kontrollen över ekonomin.[2]

Varubrist och hyperinflation

Politiken har lett till en minskning av antal företag och minskad produktion vilket förvärrats av de pris- och valutakontroller samt omfattande regleringar av ekonomin som införts. Pris- och valutakontroller har lett till varubrist, då stigande priser på insatsvaror inte får slå igenom i varupriserna, och hyperinflation, jmf Figur 3 och figur 4.

Figur 3. Årlig inflationstakt i Venezueal (%).

Figur 3 till inlägget

Figur 4. Varubrist i Venezuela mätt med ett knapphetsindex

figur-4-till-inlc3a4gget-2.png

Source: https://growthlab.cid.harvard.edu/publications/binding-constraints-venezuela

Många insatsvaror behövde importeras och betalas i utländsk valuta. För att få tillgång till utländsk valuta behövdes tillstånd och för det krävdes mutor. Detta ledde till att svarta marknader uppstod där mediciner och andra bristvaror såldes dyrt. De svarta marknaderna kontrolleras av Los Colectivos“. Dessa var tidigare en av socialistpartiet nära tillknuten förening som anordnade sociala arrangemang för låginkomsttagare i Venezuela. De har med tiden kommit att omvandlas till paramilitära grupper vars syfte  är att förhindra demonstrationer och protester mot Maduro. De har starka band till säkerhetstjänsterna i landet.

Färre direktinvesteringar och minskad produktion.

Exproprieringar och nationaliseringar har medfört att utländska företag har flytt landet och att nettoinflödet av direktinvesteringar i princip har upphört. I början av millenniet var inflödet av direktinvesteringar jämförbart med Chiles och dubbelt så stort som Colombias. I 2014 uppgick nettoinflödet till drygt 0,2 procent av BNP, jmf Figur 5.

Figur 5. Nettoinflödet av utländska direktinvesteringar i procent av BNP 1998-2014.

Figur 5 till inlägget

Source: https://databank.worldbank.org/

Nationaliseringar och urholkande av den privata investeringar har naturligtvis också lett till att privata investeringar minskat kraftigt. Det har givetvis också lett till minskad produktion i landet, jmf Figur 6.

Figur 6. Tillverkningsindustrins produktion i Chile, Colombia och Venezuela 1998-2014.

Figur 6 till inlägget

Source: https://databank.worldbank.org/

Med tanke på hur tillståndet i landet förändrats sedan 2014 så är produktionen ännu lägre nu men eftersom Venezuelas regering vägrar att publicera statistik så går det inte att ange.

I början av millenniet började Chavez byta ut ledningen för det nationella oljebolaget PDVSA eftersom han betraktade det som alltför självständigt. Ledningen ansåg till skillnad från Chavez att dess affärer inte främst skulle ta politiska hänsyn och hade protesterat mot att Chavez tvingade dem att sälja olja till Kuba under marknadspriset samt att han erbjöd andra länder i regionen att köpa olja till förmånliga priser i syfte att vinna politiskt inflytande i dessa länder. De anställda som strejkade för att protestera mot att Chavez ville avskaffa bolagets självständighet, blev av med sina arbeten och svartlistades sedan.[3]

För att säkerställa makten har Maduro, manipulerat valen, rundat författningen och kränkt mänskliga fri- och rättigheter enligt Chavez’ exempel

Chavez behandling av strejkande vid oljebolaget visade hur han såg på meningsmotståndare. Snart blev det värre. I maj 2007 stängdes Tv-stationen ”Radio Caracas Television” eftersom den vågade sända kritiska inslag. Nedstängningen var inledningen på en rad åtgärder som innebar att oberoende media fick stänga eller togs över. Chavez’ njugga inställning till mänskliga fri- och rättigheter drog på sig uppmärksamhet från utlandet vilket han inte uppskattade. Därför slängdes ”Human Rights Watch” ut 2008.[4] Under Maduro fortsätter förtrycket av oppositionen och i bl.a. 2014 dödas demonstranter av säkerhetsstyrkor vid demonstrationer och en ledande oppositionspolitiker fängslas.[5]

2015 vann oppositionen valet till nationalförsamlingen och krävde en folkomröstning om presidentmakten. Genom manipulation av författningen, tillsättning av en författningsstridig valkommissio och manipulation av valet 2018 sitter Maduro fortfarande kvar. Valet 2018 bojkottades av stora delar av oppositionen eftersom oppositionskandidater fängslats eller på andra sätt hindrats från att deltaga i valen. Skurkstater som Ryssland, Iran och Nordkorea har givetvis erkänt valresultatet.

Nedbrytningen av fria och oberoende institutioner samt kränkningen av mänskliga fri- och rättigheter är imponerande även i ett internationellt perspektiv och Venezuela betraktas nu tillhöra ett av de 30 minst fria länderna i världen, jmf. Figur 7.

Figur 7. De mest ofria länderna 2003 och 2017 rangordnade efter 2017 års bedömning.

Figur 7 till inlägget

Och hur det socialistiska experimentet har påverkat rättssäkerhet och korruption framgår av Figur 8.

Figur 8. Venezuela ranks for Rule of Law and Controll of Corruption 1998-2017.

Figur 8 till inlägget

Source: http://info.worldbank.org/governance/wgi/#home Note: Rank: Percentile rank among all countries (ranges from 0 (lowest) to 100 (highest) rank)

Venezuela är ytterligare ett exempel på hur socialistisk politik kan förstöra ett land. Hemmagjorda recessioner kan inträffa även i länder med “borgerliga” eller socialdemokratiska regeringar. Men då kränks inte befolkningens mänskliga fri- och rättigheter på det sätt som så ofta sker i länder med socialistiska regeringar.

 

[1] Hausmann, som var minister i en regering före Chavez, har starkt kritiserat Maduros ekonomiska politik för att den försämrat situationen för vanliga venezuelare, se bl.a. här: https://www.project-syndicate.org/commentary/ricardo-hausmann-and-miguel-angel-santos-pillory-the-maduro-government-for-defaulting-on-30-million-citizens–but-not-on-wall-street?barrier=accesspaylog. Kritiken ledde till hätska utfall från Maduro som kallade Hausmann för en bandit och hotade med repressalier om Hausmann skulle våga sig tillbaka till Venezuela.

[2] https://growthlab.cid.harvard.edu/publications/binding-constraints-venezuela

[3] https://www.bloomberg.com/graphics/2019-venezuela-key-events/?utm_medium=social&cmpid%3D=socialflow-twitter-graphics&utm_campaign=socialflow-organic&utm_content=graphics&utm_source=twitter

[4] Ibid.

[5] https://www.pri.org/stories/2015-03-02/timeline-venezuelas-slide-toward-disaster

 

Varning för rysk mainstreammedia

Ulf Bjeréns varning (13/6) om fake news från mainstreammedia, (MSM) bör tas på allvar. Men det är viktigt att skilja på olika MSM. I Ryssland består MSM nästan helt av statskontrollerad media som styrs av Kreml.

Endast några fria dagstidningar och en TV-kanal som kan betecknas som obundna och där det bedrivs journalistik istället för propaganda och fabricerande av lögner. Eftersom Kreml ogillar kritiskt granskande journalistik som avslöjar missförhållanden i det egna landet, krigföringen i Donbas och förföljelser av tatarer på det illegalt annekterade Krym, så satsas stora resurser på de statskontrollerade medier som etablerats utomlands för att ge en mer positiv bild av Ryssland.

Två sådana har särskilt uppmärksammats p.g.a. de lögner som sprids av dem. Den ena är Russia Today (RT) som fick utstå massiv kritik efter att ha fabricerat bilder på ett tremånaders spädbarn som påstods ha korsfästs av ukrainska soldater. Till slut tog RT tillbaka och erkände att man ljugit.

En av många som vittnat om RTs arbetsmetoder är dess forna ankare Liz Wahl som begärde avsked under pågående TV-sändning för att hon mådde illa av att arbeta på en TV-station där arbetet gick ut på att fabricera och sprida lögner om utvecklingen i Ukraina.

Förutom RT kan även Sputnik nämnas som till dags dato bl.a. har förmedlat runt 10 olika versioner om det malaysiska passagerarplan som sköts ned av rysk militär i luftrummet ovanför den ockuperade delen av Donbas. De flesta av oss som har växt upp här i länder med fri och oberoende press och tillgång till offentliga källor har inga svårigheter att avfärda lögnerna från Kreml. Trots det så återges lögnerna i t.ex. insändare.

Jag ska ge ett exempel. Sputnik påstod 2015 att över en miljon flyktingar från Donbas hade begett sig till Ryssland. Den lögnen återfanns i en insändare i den här tidningen och i BLT i september 2015. En kontroll hos FN-organet UNHCR som för statistik över flyktingflöden visade dock att det riktiga antalet uppgick till ca 300 000 medan ca 1,8 miljoner hade flytt till den icke-ockuperade delen av Donbas.

Därigenom punkterades också lögnerna om att det var en konflikt mellan rysk- och ukrainsktalande befolkning. Även övriga grundlösa påståenden om statskupp i Ukraina m.m. har också avfärdats genom kontroll av fakta.

Mats Marcusson