Byggindustrin bromsar tillväxten

I korthet: Den historiskt låga produktiviteten inomsvensk byggindustri är ett allvarligt problem. Att produktiviteten inom en bransch är låg behöver inte vara ett problem om branschen är liten i förhållande till den övriga ekonomin. Men om en stor bransch har låg produktivitet och samtidigt ökar sin andel av ekonomin, så uppstår problem. Den svensk byggindustrins bidrag till den totala produktivitetstillväxten är nästan lika låg som den offentliga sektorns.

Om inte produktiviteten inom byggindustrin kan fås att stiga, så ökar trycket på ökningar av produktiviteten inom de andra branscherna. Orsakerna till den låga produktiviteten beror till stor del på den svaga konkurrensen inom branschen. An English version will follow soon.

Det finns få branscher som varit föremål för så många utredningar som byggbranschen. Denna uppmärksamhet återspeglar dess betydelse i ekonomin som för andra branscher och de produkter som tillverkas, i synnerhet bostäder.

 

Svag konkurrens leder till färre investeringar och lägre produktivitet

 

Ett återkommande problem är den svaga produktivitetsutvecklingen i kombination med de höga produktionskostnaderna. Sverige har bland de högsta produktionskostnaderna i EU. Detta beror bland annat på den svaga konkurrenssituationen i Sverige. Detta problem har konstaterats i varenda utredning som gjorts. Den svenska planeringsprocessen, med kommunalt monopol, har lett till fragmenterade byggmarknader med höga etableringskostnader vilket gynnar stora redan etablerade företag och motverkar konkurrens från utlandet. En mer detaljerad redovisning av konkurrensproblem finns bl.a. här, här och här. Även undertecknad har deltagit i detta hittills resultatlösa utredande

Som jag diskuterade i detta inlägg så leder svag konkurrens inom en sektor vanligen till att de befintliga företagen investerar mindre av sina vinster. Behovet att effektivisera produktionsprocesser och förnya kapitalstocken blir lägre än vid stark konkurrens. Byggindustrin är inget undantag från detta fenomen, jmfr Figur 1.

Figur 1. Nettoinvesteringar relativt netto driftsöverskott och bruttoöverskott relativt förädlingsvärde inom Byggindustrin.

Källa: SCB,

Det här är ett problem. Då en mindre andel av vinsterna investeras så blir framtida kapitalstock mindre. Därmed hämmas produktivitetsutveckling och innovationer. Problemet begränsas inte till byggsektorn. Det påverkar hela ekonomin.  

 

Stagnerande produktivitetsutveckling inom en bransch hämmar hela ekonomin…

 

Sedan millennieskiftet har tillväxten i BNP per capita avtagit i åtminstone höginkomstländerna. Det finns en omfattande debatt om detta fenomen, vilket ofta benämns ”secular stagnation”. En del av den lägre tillväxten kan förklaras med att vårt konsumtionsmönster förändras med stigande inkomster.

 

…och hämskon blir större, ju större byggindustrin är..

 

Vid stigande inkomster spenderas alltmer av inkomsterna på tjänster än varor. Även mer bostadstjänster efterfrågas vilket leder till en ökning av byggindustrins andel av den totala ekonomin, se Tabell 1.

Tabell 1. Branschandelar av BNP 1995-2019 (%).

Källa: Eurostat

Till detta bidrar en relativt den lägre produktivitetsutvecklingen inom byggindustrin. En relativt lägre produktivitetsutveckling innebär att relativpriset på byggindustrins produkter stiger relativt andra varor och tjänster. Eftersom de olika branschernas andelar av ekonomin beräknas som värden i löpande priser så innebär ett relativt högre pris att värdet av byggindustrins produktion stiger relativt branscher med en fallande prisutveckling. 

 

…och ju svagare dess produktivitet är

 

Byggindustrins produktivitetsutveckling har historiskt varit svag. Inte endast i jämförelse med tillverkningsindustrin utan även jämfört med andra privata näringar. Den genomsnittliga årliga tillväxten i produktion per arbetad timme i byggindustrin uppgick endast till 0,3 procent per år mellan 1995 och 2019, se Figur 1.

Figur 1. Produktivitetsutveckling för olika branscher 1995-2019

Källa: Eurostat. Anmärkning: alla tdsserier är uttryckta som logaritmer av index, viket var lika med 1.0 1995. Då y-axeln är uttryckt i logaritmiska enheter, så visar tidsseriernas lutning tillväxttakter. En ökning 0.1 är en tillväxt på 100*(exp(0.1)-1).

Det leder en lägre svensk tillväxt. Ett lands totala tillväxt i BNP per arbetad timme kan beräknas som en produkt av de olika branschernas andelar (året före) och deras produktivitetstillväxt. Ju högre vikt och produktivitetstillväxt, desto större blir en branschs bidrag till den totala produktivitetstillväxten. Byggindustrin bidrag till landets totala produktivitetstillväxt har varit i princip obefintligt sedan 1995, se Tabell 2.

Tabell 2 Genomsnittlig total produktivitetstillväxt 1996-2019 i procent samt olika branschers bidrag i procentenheter.

Källa: Eurostat

Det innebär naturligtvis inte att byggindustrin är värdelös. Tvärtom så har dess varor och tjänster värderats mycket högt av oss. Men dess låga produktivitetstillväxt är ett problem för vår framtida välfärd.

Kan utvecklingen vändas? Den optimistiskt lagde sätter sina förhoppningar på de förslag till förenklingar av den komplexa byggprocessen som lagts fram i mängder av utredningar.

 

 

 

 

 

 

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.