NATO behövs mot krigshetsare i Kreml

Kommentar till insändare av Judith Skörsemo i Sydöstran 29 december 2016 med rubriken;” Vi ska inte dras med i krigshetsen.” Nej, Judith Skörsemo, det ukrainska parlamentet har aldrig röstat för att begära hjälp från Ryssland. Påståendet är absurt eftersom Ukraina inte har blivit angripet av något annat land än Ryssland.

Artikeln publicerades 7 januari 2017.

Däremot röstade Ukrainas parlament den 22 februari 2014 för att avsätta den korrumperade presidenten Viktor Janukovitj och begära nyval. 328 av 450 ledamöter röstade för, övriga röstade blankt eller var frånvarande.

Dessutom röstade parlamentet i februari 2014 för ett associationsavtal med EU. Dock valde Janukovitj istället att låta sig köpas med ett avtal med Ryssland som skulle göra honom och hans korrumperade oligarkvänner ännu rikare. Detta är anledningen till Maidanupproret som startades av en ukrainsk journalist med afghanskt påbrå.

Därpå flydde Janukovitj eftersom han riskerade att ställas inför rätta för att ha beordrat sin säkerhetstjänst att öppna eld mot de fredliga demonstranterna på Maidantorget. I det politiska vakuum som uppstod efter Janukovitjs flykt valde den ryska regimen att i brott mot internationell rätt annektera Krim. Dessutom invaderades Donbass. Däremot misslyckades försöken att ta över städerna Charkiv och Odessa då den rysktalande befolkningen i dessa städer satte sig emot det.

Ryssland är det enda land i Europa som efter andra världskriget har ändrat sina gränser med våld. Förutom Krim så har Ryssland brutit ut delar av Georgien och Moldavien där man styr via ombud. Ryssland har även ingripit i Syrien genom att ursinningslöst bomba Aleppo till grus på samma sätt som man gjorde i Tjetjenien.

Det är mot denna bakgrund som man ska se den blygsamma ökningen av NATOs trupper i Baltikum och Östeuropa med 1000 soldater. Dock sker denna ökning inom ramen för den överenskommelse mellan NATO och Ryssland som gjordes 1997. Ryssland har däremot kraftigt ökat sina trupper längs gränserna mot Baltikum och Finland, kidnappat en Estnisk gränsvakt, genomfört stora oannonserade övningar samt fört in kärnvapenbärande missiler i Östersjön.

Så uppträder en auktoritär regim vars president betraktar Sovjetunionens upplösning som 1900-talets största geopolitiska katastrof. Folken i Baltikum och Östeuropa som befriades från årtionden av förtryck betraktar det på ett annat sätt och ser med oro på utvecklingen i Ryssland.

Slutsatsen för Sverige är att vi behöver både gå med i NATO och rusta upp vårt försvar för att möta den ökade ryska aggressionen. Våra utgifter för försvaret uppgår endast till 1 procent av BNP eller 2 procent av de offentliga utgifterna. Det är något lägre än genomsnittet för övriga NATO-medlemmar i Europa.

Det kan jämföras med det krigshetsande Ryssland där motsvarande utgifter uppgår till 5 procent av BNP och 14 procent av de offentliga utgifterna.

 

Mats Marcusson

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.